|
Rumänien (’’romarnas
land’’), republik i sydöstra Europa vid Svarta havet. Landet ligger norr om
Donau (som delvis bildar gräns mot Bulgarien och Serbien), men historiskt och
politiskt har det nära anknytning till Balkanhalvön. 22,6 milj. inv. Rumänien
indelas i 40 län. Huvudstaden Bukarest
ligger på slätten i söder vid en biflod till Donau. Andra större städer
är de viktiga hamnarna Constanta
vid Svarta havet och Galati
vid nedre Donau samt Brasov
i höglandet och Timisoara
i väster.
Till början
Natur och klimat
. Landets geografiska huvuddel är det gamla
landskapet Transsylvanien
, ett berg- och platåland som sluttar mot de ungerska slätterna i väster.
Högplatån avgränsas i öster och söder av Karpaternas
bågformade kedjor, som når upp till 1 500–2 500 m.
Östkarpaterna är högst i Rodneibergen i norr. Sydkarpaterna, som också
kallas Transsylvanska Alperna, har delvis alpin karaktär; högsta toppen är Moldoveanu
(2 543 m). Söderut vid Donau breder Valakiet
ut sina bördiga slätter. De övergår österut i den stäppartade platån Dobrogea
, som är en fortsättning på de sydryska slätterna. Vid Svartahavskusten
delar sig Donau i tre huvudarmar och bildar ett träskartat delta med stora
översvämningsområden. Rumäniens nordöstra hörn upptas av Moldovas
platåland. De flesta av landets floder rinner upp i Karpaterna. Donau är
en viktig rumänsk transportled och (via kanaler) en länk mellan Nordsjön och
Svarta havet. På gränsen mot Serbien bryter floden igenom Karpaternas västra
utlöpare vid den skarpa krök som kallas Järnporten
(numera utbyggd med stora kraftverk och slussar). Rumäniens klimat är
kontinentalt med heta somrar och kalla vintrar, mildare vid Svartahavskusten.
Nederbörden är störst i väster och i Karpaterna, som kan få mycket snö på
vintern. Vegetationen växlar från alpflora på hög höjd till stäppens
buskar och gräs. Karpaternas stora skogar har ett rikt djurliv. Det sumpiga,
vassklädda Donaudeltat är ett eldorado för fåglar (pelikan, flamingo, skarv,
häger); här övervintrar också många nordiska arter.
Till början
Befolkning
. Omkring 90 % av invånarna är rumäner och
officiellt språk är rumänska, som är släkt med italienska och franska.
Flertalet tillhör den rumänska ortodoxa kyrkan (kristendomen infördes på
1000-talet). Kyrkan hade en viktig roll som nationellt kraftcentrum under
1800-talet. I det kommunistiska Rumänien tilläts den verka, men hölls under
uppsikt. Det finns också katoliker och protestanter (både reformerta och
lutheraner) i landet. Omkring hälften av rumänerna bor i städer, och
folktätast är Valakiets slätter med huvudstadsområdet. Sjunkande
levnadsstandard och svåra sociala missförhållanden under Ceauescus
diktatur ledde till lågt barnafödande och samtidigt var barnadödligheten
mycket hög. För att motverka en folkminskning infördes abortförbud
(upphävdes 1989), vilket fick till följd att tusentals kvinnor dog av illegala
aborter. Ett stort antal föräldralösa barn hamnade på barnhem under
eländiga förhållanden.
Till början
Minoriteter
. Rumänien har flera etniska minoriteter. Den
största gruppen är ungrarna (ca 8 %), som lever i väster, i den gamla
ungerska riksdelen Transsylvanien. Här har det också funnits en betydande tysk
minoritet (bl.a. i de sju befästa städer som gav området det tyska namnet Siebenbürgen
, ’’de sju borgarna’’). Tyskar och ungrare, som invandrade redan på
1000- och 1100-talen, utgjorde länge det härskande skiktet i det som nu är
västra Rumänien, och den rumänska allmogen var områdets underklass.
Antisemitismen blossade upp i Rumänien under mellankrigstiden. Majoriteten av
landets judar (omkring en halv miljon) mördades under andra världskriget av
nazisterna under medverkan av Järngardet. Rumänien uppges ha omkring 400 000 zigenare
(2–3 milj. anges ibland som en mer korrekt siffra). De är spridda över hela
landet och sedan gammalt en ringaktad grupp.
Ungrarna blev 1918 ett minoritetsfolk i det nyskapade större Rumänien
(där också Transsylvanien ingick) och de hade viss autonomi. Men
kommunistregimens mål var assimilering (rumänisering); det ungerska språket
och kulturen undertrycktes och genom inflyttning av rumäner försökte CeauYescu tunna ut den
ungerska befolkningens inflytande i f.d. Transsylvanien. Diskrimineringen
minskade knappast efter kommunismens fall 1989, snarare underblåstes
nationalistiska stämningar; extrema organisationer (t.ex. Vatra Romaneasca
) tilläts bedriva en ohöljd rasistisk propaganda. Ett fördrag slöts med
Ungern 1996 som garanterade den ungerska minoritetens rättigheter, men
möjligheterna till undervisning på ungerska är mycket begränsade. Det östra
grannlandet Moldova har en rumänskspråkig majoritet med vissa sympatier
för en anslutning till Rumänien. Den f.d. sovjetrepubliken omfattar bl.a. det
gamla Bessarabien, som länge var omstritt mellan rumäner och ryssar.
Till början
Näringsliv
. Rumänien var långt in på 1900-talet ett
utpräglat bondeland. Kommunistregimen kollektiviserade till viss del jordbruket
och satsade på stor jordbruksexport. Men under Ceauescus tid
kollapsade den inhemska matförsörjningen och svälten stod för dörren. Efter
kommunismens fall och återgången till privatjordbruk har avkastningen
förblivit låg. Viktigaste produkter är vete, majs, potatis, sockerbetor,
grönsaker, vin och frukt. I Donau och Svarta havet fiskas bl.a. stör (som ger
kaviar). Skogsbruket är betydande. Förutom spannmål är oljan en av landets
stora tillgångar. Utvinningen inleddes redan på 1800-talet och Rumänien var
länge Europas ledande oljeproducent. Det finns också naturgas och kol, men
numera måste man importera energi. Rumänien har mineral som järn, koppar och
bauxit, och den tunga industriproduktionen prioriterades under kommunisttiden.
Felsatsningar i planekonomin ledde, som på andra håll i Östeuropa, till
överkapacitet i vissa branscher, stagnation i andra. Exportindustrin sattes i
högsätet, medan rumänerna själva led brist på livsmedel, bränsle och andra
vardagliga förnödenheter. Krisen nådde sin kulmen under Ceauescus sista år,
då Rumänien räknades bland Europas fattigaste länder. Rovdrift på
naturtillgångar och okontrollerade industriutsläpp resulterade i allvarliga
miljöproblem. Efter kommunismens fall lades det ekonomiska systemet om, men
omorienteringen mot marknadsekonomi har gått långsammare än i andra
öststater och den sociala nöden är stor. En utvecklingsbar bransch är
turismen med Karpaternas vintersportanläggningar och Svartahavsrivierans
badorter (Mamaia
, Eforie
) som huvudattraktioner.
Till början
Konst
. Rumänien ligger i en skärningspunkt mellan
öst och väst, mellan det bysantinskt influerade Balkan och Centraleuropa.
Landet har en rik folkkultur, som levt kvar i avsides belägna regioner och
byar. Till den gamla bondekulturen hör bl.a. färgrika broderier på textilier
och kläder och en utvecklad träsnidarkonst. Konst och arkitektur har
utvecklats i anslutning till kloster och kyrkor, särskilt i Valakiet och
Moldova under 1300–1800-talen och under bysantinsk och rysk påverkan.
Särskilt märks 1600- och 1700-talens träkyrkor med rika sniderier. Först vid
1800-talets slut bröt man med den bysantinska traditionen och konsten fick en
världslig karaktär, influerad av Frankrike och Västeuropa. Den rumänska
historien dokumenterades av målaren Theodor Arman (1831–91). Constantin
Brancusi blev ett av den modernistiska skulpturens stora namn på 1900-talet.
Till början
Litteratur
. Den tidigaste litteraturen på rumänska
utgjordes av historiska krönikor på 1600-talet, men landet stod länge under
grekiskt kulturinflytande även på litteraturens område. På 1700-talet
inleddes en medveten ’’romanisering’’ av språket och ett närmande till
Västerlandet. Den franska litteraturen blev en förebild, samtidigt som
folksagor och folkdikter samlades in. Efter 1859 framträdde en nationalistisk
rörelse som vände sig mot det utländska inflytandet med författare som
nationalpoeten Mihai Eminescu och dramatikern Caragiale (som fortfarande är
mycket spelad). Denna patriotiska strömning levde vidare in på 1900-talet,
jämsides med en franskorienterad som i många fall ledde till fransk exil
(Istrati, Eliade, Ionesco). Mellankrigsperioden var en blomstringstid för både poesin
(Blaga, Arghezi) och romankonsten (Stancu), medan efterkrigstiden har präglats av
socialrealismen och reaktioner mot den hos experimentella och absurdistiska
poeter som Sorescu, Stanescu och Dinescu.
Till början
Musik
. Rumänien har en rik och varierad folkmusik
(insamlad av bl.a. Bartók), som fortfarande har stor betydelse för musiklivet.
En vanlig genre är doina
, frirytmiska sånger eller instrumentalstycken; vanliga instrument är
fiol, hackbräde och flöjter, särskilt panflöjt, nai.
Fram till 1800-talet var konstmusiken huvudsakligen knuten till den
ortodoxa kyrkan och adelns hov. Därefter trängde den västerländska
konstmusiken in, men den inhemska folkmusiken påverkade starkt tonsättare som
Enescu. Framstående tonsättare ur en senare generation är Anatol Vieru och
Aurel Stroe. En världsberömd virtuos på panflöjt är Gheorghe Zamfir.
Till början
Historia
. De indoeuropeiska
(thrakiska) dakerna
koloniserade området norr om nedre Donau. De kom i konflikt med romarna, som
erövrade deras rike 106 e.Kr. under kejsar Trajanus (fälttåget skildras på
Trajanuskolonnen i Rom). Det blev den romerska provinsen Dacien
(mellan Donau och Karpaterna) och denna tog starka intryck av den romerska
kulturen. Senare svepte folkvandringarna in över området. Omkring 1000 kom
Transsylvanien i väster under Ungern och koloniserades av ungrare och tyskar.
Först på 1200- och 1300-talen uppstod rumänska furstendömen på slättlandet
i söder (Valakiet
) och i nordöst (Moldova
). Dessa riken införlivades på 1400- och 1500-talen med det expanderande
turkiska (osmanska) väldet; Transsylvanien intogs också men övergick på
1600-talet till Österrike (huset Habsburg). De turkiska områdena fick behålla
ett visst självstyre under inhemska ståthållare (vojvoder
). I dragkampen mellan Turkiet och Ryssland ökade det ryska inflytandet
över det rumänska området på 1700- och 1800-talen. Efter Krimkriget (1853–56)
förenades Valakiet och Moldova 1861 till ett rike, som fick namnet Rumänien.
Det erkändes som en oberoende stat vid Berlinkongressen 1878 (efter
rysk-turkiska kriget), utropades till kungarike 1881 och valde en tysk prins av
huset Hohenzollern till kung (Carol I
).
Till början
Kungariket
. Godsägarvälde och brist på jord utlöste en
bonderevolt 1907 som slogs ner med brutalt våld. Rumänien höll sig neutralt
vid första världskrigets utbrott, men gick sedan in i kriget mot
centralmakterna (Tyskland med förbundna). Efter kriget fick Rumänien stora
områden (Transsylvanien från Österrike–Ungern, Bessarabien från Ryssland,
Bukovina från Österrike samt Dobrogea från Bulgarien) och landets yta och
invånarantal mer än fördubblades. 1923 infördes formellt demokrati, men
makten låg hos en liten grupp finansmän och militärer. Det viktigaste partiet
var Nationella bondepartiet. Under 1930-talet ökade Nazitysklands inflytande
och fascistiska och antisemitiska organisationer växte fram, bl.a. Järngardet
(grundat 1927), som grep till terror i förföljelsen av icke-rumäner,
bl.a. judar. Carol II
försökte förbjuda alla politiska grupperingar och införde kunglig
diktatur (1938), men måste avgå till förmån för sonen Mikael
, som i sin tur tvingades abdikera 1947. Under andra världskriget, då
Rumänien balanserade mellan Tyskland och Sovjet, var landets starke man general
Antonescu
. Han lät Rumänien gå med i Hitlers anfall på Sovjetunionen, men sedan
ryssarna besatt Rumänien 1944 levererade rumänerna en sen krigsförklaring mot
Tyskland. Facit av kriget blev att rumänerna fick behålla huvuddelen av
Transsylvanien och Dobrogea, men de förlorade Bessarabien (med rika
oljetillgångar) och en del av Bukovina till Sovjetunionen.
Till början
Folkrepubliken
. Efter kriget gick kommunister och
socialdemokrater samman i ett vänsterparti som vann manipulerade val (tidigare
verksamma partier hade upplösts). Landet blev en socialistisk folkrepublik.
Efter en första Moskvatrogen period styrde Rumänien in på en
självständigare politik, både ekonomiskt (Sovjet ville göra rumänerna till
en av östblockets främsta livsmedelsproducenter) och utrikespolitiskt
(sovjetstyrkorna lämnade landet 1958). Utåt fullföljde Nicolae Ceauescu
denna oberoende linje. Inrikespolitiskt formade han en diktatur av
stalinistiskt snitt, där minoriteter och oliktänkande brutalt förföljdes.
Stödd på den fruktade säkerhetspolisen (Securitate
) samlade CeauYescu all makt hos
sig och sin familj. Han kallade sig ’’conducator’’ (ledare) och krönte
sin bana med offentliga kolossalbyggen, bl.a. ett luxuöst privatpalats i
Bukarests gamla stadskärna. I ett försök att omdana jordbruket lät han riva
många gamla byar på landet och uppförde stadsliknande jordbrukskomplex.
Till början
Efter kommunismens fall
. Den folkliga oppositionen och vreden över
vanstyre och fattigdom exploderade när en demonstration i TimiYoara slutade i
blodbad på civila. Händelsen utlöste den revolution som blev regimens fall
under julveckan 1989; CeauYescu avrättades
tillsammans med makan Elena
på juldagen efter en summarisk rättegång. Kommunistpartiet avskaffades,
och i valet 1990 segrade Nationella räddningsfronten, en reformrörelse som
till stor del bars upp av f.d. kommunister. Dess ledare Ion Iliescu
valdes 1992 till president. Han kritiserades för bristande reformvilja och
oppositionen hävdade att revolutionen förfuskats. I valet 1996 segrade det
demokratiska blocket vars kandidat Emil Constantinescu
valdes till president. Rumänien vill blir medlem i EU och Nato. Se även Rumänien
på internet.
Till början
|
