Fakta Rumänien
 Uppåt



inlogg medarbetare

 

Fakta om Rumänien 

Källa:  Bonnier Lexikon AB

Klick på bilderna för att se dem större!

ruman1.jpg (52164 byte)             wpeA.jpg (29445 byte)

 wpe3.jpg (27221 byte)     wpe7.jpg (30897 byte) 

Natur och klimat   Befolkning   Minoriteter   Näringsliv    Konst  Litteratur  

Musik   Historia   Kungariket   Folkrepubliken   Efter kommunismens fall

Rumänien (’’romarnas land’’), republik i sydöstra Europa vid Svarta havet. Landet ligger norr om Donau (som delvis bildar gräns mot Bulgarien och Serbien), men historiskt och politiskt har det nära anknytning till Balkanhalvön. 22,6 milj. inv. Rumänien indelas i 40 län. Huvudstaden Bukarest ligger på slätten i söder vid en biflod till Donau. Andra större städer är de viktiga hamnarna Constanta vid Svarta havet och Galati vid nedre Donau samt Brasov i höglandet och Timisoara i väster.

Till början

       Natur och klimat . Landets geografiska huvuddel är det gamla landskapet Transsylvanien , ett berg- och platåland som sluttar mot de ungerska slätterna i väster. Högplatån avgränsas i öster och söder av Karpaternas bågformade kedjor, som når upp till 1 500–2 500 m. Östkarpaterna är högst i Rodneibergen i norr. Sydkarpaterna, som också kallas Transsylvanska Alperna, har delvis alpin karaktär; högsta toppen är Moldoveanu (2 543 m). Söderut vid Donau breder Valakiet ut sina bördiga slätter. De övergår österut i den stäppartade platån Dobrogea , som är en fortsättning på de sydryska slätterna. Vid Svartahavskusten delar sig Donau i tre huvudarmar och bildar ett träskartat delta med stora översvämningsområden. Rumäniens nordöstra hörn upptas av Moldovas platåland. De flesta av landets floder rinner upp i Karpaterna. Donau är en viktig rumänsk transportled och (via kanaler) en länk mellan Nordsjön och Svarta havet. På gränsen mot Serbien bryter floden igenom Karpaternas västra utlöpare vid den skarpa krök som kallas Järnporten (numera utbyggd med stora kraftverk och slussar). Rumäniens klimat är kontinentalt med heta somrar och kalla vintrar, mildare vid Svartahavskusten. Nederbörden är störst i väster och i Karpaterna, som kan få mycket snö på vintern. Vegetationen växlar från alpflora på hög höjd till stäppens buskar och gräs. Karpaternas stora skogar har ett rikt djurliv. Det sumpiga, vassklädda Donaudeltat är ett eldorado för fåglar (pelikan, flamingo, skarv, häger); här övervintrar också många nordiska arter.

Till början

       Befolkning . Omkring 90 % av invånarna är rumäner och officiellt språk är rumänska, som är släkt med italienska och franska. Flertalet tillhör den rumänska ortodoxa kyrkan (kristendomen infördes på 1000-talet). Kyrkan hade en viktig roll som nationellt kraftcentrum under 1800-talet. I det kommunistiska Rumänien tilläts den verka, men hölls under uppsikt. Det finns också katoliker och protestanter (både reformerta och lutheraner) i landet. Omkring hälften av rumänerna bor i städer, och folktätast är Valakiets slätter med huvudstadsområdet. Sjunkande levnadsstandard och svåra sociala missförhållanden under Ceauescus diktatur ledde till lågt barnafödande och samtidigt var barnadödligheten mycket hög. För att motverka en folkminskning infördes abortförbud (upphävdes 1989), vilket fick till följd att tusentals kvinnor dog av illegala aborter. Ett stort antal föräldralösa barn hamnade på barnhem under eländiga förhållanden.

Till början

       Minoriteter . Rumänien har flera etniska minoriteter. Den största gruppen är ungrarna (ca 8 %), som lever i väster, i den gamla ungerska riksdelen Transsylvanien. Här har det också funnits en betydande tysk minoritet (bl.a. i de sju befästa städer som gav området det tyska namnet Siebenbürgen , ’’de sju borgarna’’). Tyskar och ungrare, som invandrade redan på 1000- och 1100-talen, utgjorde länge det härskande skiktet i det som nu är västra Rumänien, och den rumänska allmogen var områdets underklass. Antisemitismen blossade upp i Rumänien under mellankrigstiden. Majoriteten av landets judar (omkring en halv miljon) mördades under andra världskriget av nazisterna under medverkan av Järngardet. Rumänien uppges ha omkring 400 000 zigenare (2–3 milj. anges ibland som en mer korrekt siffra). De är spridda över hela landet och sedan gammalt en ringaktad grupp.

       Ungrarna blev 1918 ett minoritetsfolk i det nyskapade större Rumänien (där också Transsylvanien ingick) och de hade viss autonomi. Men kommunistregimens mål var assimilering (rumänisering); det ungerska språket och kulturen undertrycktes och genom inflyttning av rumäner försökte CeauYescu tunna ut den ungerska befolkningens inflytande i f.d. Transsylvanien. Diskrimineringen minskade knappast efter kommunismens fall 1989, snarare underblåstes nationalistiska stämningar; extrema organisationer (t.ex. Vatra Romaneasca ) tilläts bedriva en ohöljd rasistisk propaganda. Ett fördrag slöts med Ungern 1996 som garanterade den ungerska minoritetens rättigheter, men möjligheterna till undervisning på ungerska är mycket begränsade. Det östra grannlandet Moldova har en rumänskspråkig majoritet med vissa sympatier för en anslutning till Rumänien. Den f.d. sovjetrepubliken omfattar bl.a. det gamla Bessarabien, som länge var omstritt mellan rumäner och ryssar.

Till början

      Näringsliv . Rumänien var långt in på 1900-talet ett utpräglat bondeland. Kommunistregimen kollektiviserade till viss del jordbruket och satsade på stor jordbruksexport. Men under Ceauescus tid kollapsade den inhemska matförsörjningen och svälten stod för dörren. Efter kommunismens fall och återgången till privatjordbruk har avkastningen förblivit låg. Viktigaste produkter är vete, majs, potatis, sockerbetor, grönsaker, vin och frukt. I Donau och Svarta havet fiskas bl.a. stör (som ger kaviar). Skogsbruket är betydande. Förutom spannmål är oljan en av landets stora tillgångar. Utvinningen inleddes redan på 1800-talet och Rumänien var länge Europas ledande oljeproducent. Det finns också naturgas och kol, men numera måste man importera energi. Rumänien har mineral som järn, koppar och bauxit, och den tunga industriproduktionen prioriterades under kommunisttiden. Felsatsningar i planekonomin ledde, som på andra håll i Östeuropa, till överkapacitet i vissa branscher, stagnation i andra. Exportindustrin sattes i högsätet, medan rumänerna själva led brist på livsmedel, bränsle och andra vardagliga förnödenheter. Krisen nådde sin kulmen under Ceauescus sista år, då Rumänien räknades bland Europas fattigaste länder. Rovdrift på naturtillgångar och okontrollerade industriutsläpp resulterade i allvarliga miljöproblem. Efter kommunismens fall lades det ekonomiska systemet om, men omorienteringen mot marknadsekonomi har gått långsammare än i andra öststater och den sociala nöden är stor. En utvecklingsbar bransch är turismen med Karpaternas vintersportanläggningar och Svartahavsrivierans badorter (Mamaia , Eforie ) som huvudattraktioner.

Till början

      Konst . Rumänien ligger i en skärningspunkt mellan öst och väst, mellan det bysantinskt influerade Balkan och Centraleuropa. Landet har en rik folkkultur, som levt kvar i avsides belägna regioner och byar. Till den gamla bondekulturen hör bl.a. färgrika broderier på textilier och kläder och en utvecklad träsnidarkonst. Konst och arkitektur har utvecklats i anslutning till kloster och kyrkor, särskilt i Valakiet och Moldova under 1300–1800-talen och under bysantinsk och rysk påverkan. Särskilt märks 1600- och 1700-talens träkyrkor med rika sniderier. Först vid 1800-talets slut bröt man med den bysantinska traditionen och konsten fick en världslig karaktär, influerad av Frankrike och Västeuropa. Den rumänska historien dokumenterades av målaren Theodor Arman (1831–91). Constantin Brancusi blev ett av den modernistiska skulpturens stora namn på 1900-talet.

Till början

       Litteratur . Den tidigaste litteraturen på rumänska utgjordes av historiska krönikor på 1600-talet, men landet stod länge under grekiskt kulturinflytande även på litteraturens område. På 1700-talet inleddes en medveten ’’romanisering’’ av språket och ett närmande till Västerlandet. Den franska litteraturen blev en förebild, samtidigt som folksagor och folkdikter samlades in. Efter 1859 framträdde en nationalistisk rörelse som vände sig mot det utländska inflytandet med författare som nationalpoeten Mihai Eminescu och dramatikern Caragiale (som fortfarande är mycket spelad). Denna patriotiska strömning levde vidare in på 1900-talet, jämsides med en franskorienterad som i många fall ledde till fransk exil (Istrati, Eliade, Ionesco). Mellankrigsperioden var en blomstringstid för både poesin (Blaga, Arghezi) och romankonsten (Stancu), medan efterkrigstiden har präglats av socialrealismen och reaktioner mot den hos experimentella och absurdistiska poeter som Sorescu, Stanescu och Dinescu.

Till början

       Musik . Rumänien har en rik och varierad folkmusik (insamlad av bl.a. Bartók), som fortfarande har stor betydelse för musiklivet. En vanlig genre är doina , frirytmiska sånger eller instrumentalstycken; vanliga instrument är fiol, hackbräde och flöjter, särskilt panflöjt, nai.

       Fram till 1800-talet var konstmusiken huvudsakligen knuten till den ortodoxa kyrkan och adelns hov. Därefter trängde den västerländska konstmusiken in, men den inhemska folkmusiken påverkade starkt tonsättare som Enescu. Framstående tonsättare ur en senare generation är Anatol Vieru och Aurel Stroe. En världsberömd virtuos på panflöjt är Gheorghe Zamfir.

Till början

       Historia . De indoeuropeiska (thrakiska) dakerna koloniserade området norr om nedre Donau. De kom i konflikt med romarna, som erövrade deras rike 106 e.Kr. under kejsar Trajanus (fälttåget skildras på Trajanuskolonnen i Rom). Det blev den romerska provinsen Dacien (mellan Donau och Karpaterna) och denna tog starka intryck av den romerska kulturen. Senare svepte folkvandringarna in över området. Omkring 1000 kom Transsylvanien i väster under Ungern och koloniserades av ungrare och tyskar. Först på 1200- och 1300-talen uppstod rumänska furstendömen på slättlandet i söder (Valakiet ) och i nordöst (Moldova ). Dessa riken införlivades på 1400- och 1500-talen med det expanderande turkiska (osmanska) väldet; Transsylvanien intogs också men övergick på 1600-talet till Österrike (huset Habsburg). De turkiska områdena fick behålla ett visst självstyre under inhemska ståthållare (vojvoder ). I dragkampen mellan Turkiet och Ryssland ökade det ryska inflytandet över det rumänska området på 1700- och 1800-talen. Efter Krimkriget (1853–56) förenades Valakiet och Moldova 1861 till ett rike, som fick namnet Rumänien. Det erkändes som en oberoende stat vid Berlinkongressen 1878 (efter rysk-turkiska kriget), utropades till kungarike 1881 och valde en tysk prins av huset Hohenzollern till kung (Carol I ).

Till början

       Kungariket . Godsägarvälde och brist på jord utlöste en bonderevolt 1907 som slogs ner med brutalt våld. Rumänien höll sig neutralt vid första världskrigets utbrott, men gick sedan in i kriget mot centralmakterna (Tyskland med förbundna). Efter kriget fick Rumänien stora områden (Transsylvanien från Österrike–Ungern, Bessarabien från Ryssland, Bukovina från Österrike samt Dobrogea från Bulgarien) och landets yta och invånarantal mer än fördubblades. 1923 infördes formellt demokrati, men makten låg hos en liten grupp finansmän och militärer. Det viktigaste partiet var Nationella bondepartiet. Under 1930-talet ökade Nazitysklands inflytande och fascistiska och antisemitiska organisationer växte fram, bl.a. Järngardet (grundat 1927), som grep till terror i förföljelsen av icke-rumäner, bl.a. judar. Carol II försökte förbjuda alla politiska grupperingar och införde kunglig diktatur (1938), men måste avgå till förmån för sonen Mikael , som i sin tur tvingades abdikera 1947. Under andra världskriget, då Rumänien balanserade mellan Tyskland och Sovjet, var landets starke man general Antonescu . Han lät Rumänien gå med i Hitlers anfall på Sovjetunionen, men sedan ryssarna besatt Rumänien 1944 levererade rumänerna en sen krigsförklaring mot Tyskland. Facit av kriget blev att rumänerna fick behålla huvuddelen av Transsylvanien och Dobrogea, men de förlorade Bessarabien (med rika oljetillgångar) och en del av Bukovina till Sovjetunionen.

Till början

       Folkrepubliken . Efter kriget gick kommunister och socialdemokrater samman i ett vänsterparti som vann manipulerade val (tidigare verksamma partier hade upplösts). Landet blev en socialistisk folkrepublik. Efter en första Moskvatrogen period styrde Rumänien in på en självständigare politik, både ekonomiskt (Sovjet ville göra rumänerna till en av östblockets främsta livsmedelsproducenter) och utrikespolitiskt (sovjetstyrkorna lämnade landet 1958). Utåt fullföljde Nicolae Ceauescu denna oberoende linje. Inrikespolitiskt formade han en diktatur av stalinistiskt snitt, där minoriteter och oliktänkande brutalt förföljdes. Stödd på den fruktade säkerhetspolisen (Securitate ) samlade CeauYescu all makt hos sig och sin familj. Han kallade sig ’’conducator’’ (ledare) och krönte sin bana med offentliga kolossalbyggen, bl.a. ett luxuöst privatpalats i Bukarests gamla stadskärna. I ett försök att omdana jordbruket lät han riva många gamla byar på landet och uppförde stadsliknande jordbrukskomplex.

Till början

       Efter kommunismens fall . Den folkliga oppositionen och vreden över vanstyre och fattigdom exploderade när en demonstration i TimiYoara slutade i blodbad på civila. Händelsen utlöste den revolution som blev regimens fall under julveckan 1989; CeauYescu avrättades tillsammans med makan Elena på juldagen efter en summarisk rättegång. Kommunistpartiet avskaffades, och i valet 1990 segrade Nationella räddningsfronten, en reformrörelse som till stor del bars upp av f.d. kommunister. Dess ledare Ion Iliescu valdes 1992 till president. Han kritiserades för bristande reformvilja och oppositionen hävdade att revolutionen förfuskats. I valet 1996 segrade det demokratiska blocket vars kandidat Emil Constantinescu valdes till president. Rumänien vill blir medlem i EU och Nato. Se även Rumänien på internet.

Till början  

 

 

 

Skicka e-post till  webmaster@htli.org med frågor eller kommentarer om den här webbplatsen.           
Copyright © 2006 Hjälp Till Liv International®
Senast ändrad: 13 december 2004